AT
Välkommen!
Under den här sidan beskrivs hur AT med placering i psykiatri ska utformas, samt länkar och andra nyheter.
Inom alla specialiteter behöver man ha grundläggande kunskap om människan i ett holistiskt perspektiv. Inom psykiatriplacering ska det finnas möjlighet att förvärva kunskap i att förstå individens tankar, känslor och beteende. Detta hör intimt samman med hur man kan förstå och kommunicera med människor på ett tryggt och förtroendeingivande sätt. En god kommunikation innebär också att ha grundläggande kunskap om krisreaktioner och hur man förhåller till människor i kris, vilket vi möter i vår vårdvardag. För dig som har en önskan om att fördjupa dig inom psykiatri som kunskapsfält, se även under rubriken ST.
Regeringens Läkarutbildningsutredning har föreslagit flera ändringar i läkarutbildningen, bland annat att man skall få sin läkarlegitimation direkt efter läkarexamen. Du hittar SPF:s yttranden under rubriken relaterade dokument. På regeringens hemsida kan du läsa mer om den pågående utredningen.
Regelverk
Det finns två förordningar som reglerar AT.
Förordningen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (SFS 1998:1513)
I förordningen SFS 1998:1513 föreskriver regeringen att AT ska fullgöras under minst ett år och sex månader.
Följande gäller för de olika tjänstgöringsavsnitten
- Minst 9 månader fördelade mellan a) invärtesmedicinska specialiteter, inklusive barn- och ungdomsmedicin och b) opererande specialiteter. Tjänstgöringen inom respektive grupp (a och b) måste omfatta minst 3 månader.
- Minst 3 månader inom psykiatri, inklusive barn- och ungdomspsykiatri.
- Minst 6 månader inom allmänmedicin.
I förordningen föreskriver regeringen vidare att AT ska avslutas med ett kunskapsprov som högskolemyndigheten ansvarar för. Kunskapsprovet skall avse måluppfyllelsen för allmäntjänstgöringen i dess helhet.
Socialstyrelsens föreskrifter om allmäntjänstgöring för läkare (SOSFS 1999:5)
I föreskriften SOSFS 1999:5 regleras bl a teoretisk utbildning, handlingsplan och handledning under AT. Här finns även de fastställda målbeskrivningarna för AT som består av både allmänna mål och mer specifika mål för varje tjänstgöringsavsnitt. Föreskrifter som utfärdas av en myndighet (i detta fall Socialstyrelsen) är alltid bindande, d v s de måste följas. I HSLF-FS 2021:9 har tillagts att handledare under AT skall ha genomgått handledarutbildning.
Mall för bedömning av medsittning (länk)
AT-målbeskrivning
Ur SOSFS 1999:5
1§ AT-läkaren skall under tjänstgöringen i detta tjänstgöringsavsnitt i tillämpliga delar uppnå de mål som anges i 2 kap. i en sådan omfattning att målen helt kan vara uppfyllda efter fullgjord AT. För tjänstgöringen gäller vidare de delmål som anges i 2-4 §§ samt att tjänstgöringen skall ge grundläggande kunskaper om utredning och behandling av psykisk sjukdom inklusive demens- och beroendesjukdomar. Tonvikten skall läggas på psykiatriska tillstånd som kan komma att handläggas av alla läkare.
2§ AT-läkaren skall efter fullgjord tjänstgöring i detta tjänstgöringsavsnitt självständigt kunna
- bemöta patienter med psykisk störning på ett professionellt sätt,
- behärska grunderna i krisbearbetning och kunna genomföra stödsamtal,
- utföra psykiatrisk anamnes och bedöma psykisk status,
- bedöma suicidrisk,
- utföra inledande diagnostik och behandling av akuta psykiatriska tillstånd som psykoser, förstämningstillstånd och ångest- och beroendetillstånd, samt
- bedöma indikation för och utfärda vårdintyg enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (LRV).
3§ AT-läkaren skall efter fullgjord tjänstgöring i detta tjänstgöringsavsnitt ha god kännedom om och viss erfarenhet av
- äldrepsykiatri,
- beroendesjukdomar och psykiskt störda missbrukare,
- förstämningstillstånd,
- ångestsjukdomar,
- psykoser,
- psykiatriska problem vid psykisk utvecklingsstörning och förvärvade hjärnskador,
- somatiska sjukdomar som kan ge psykiska symtom och psykosomatiska tillstånd,
- psykiska symtom som biverkan av läkemedel, och psykofarmakologi.
4§ AT-läkaren skall efter fullgjord tjänstgöring i detta tjänstgöringsavsnitt ha kännedom om
- biologiska, psykologiska och sociala faktorers betydelse för psykisk sjukdom,
- grunderna i gruppdynamik och teampsykiatri, särskilt läkarrollens betydelse i detta sammanhang,
- personlighetsstörningar,
- psykoterapeutiska metoder,
- electroconvulsiv terapi (ECT),
- psykiatrisk rehabilitering,
- barn- och ungdomspsykiatri,
- rättspsykiatri,
- Hawaii- och Madriddeklarationerna samt psykiatrins särskilda etiska frågeställningar,
- lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), och lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (LRV).
Relaterade och historiska dokument
Remissvar om läkarutbildning (2016)
SPF om läkarutbildning och AT (2013)