ST:s beståndsdelar
ST:s beståndsdelar
1.Klinisk tjänstgöring
ST-utbildningens totala längd styrs av uppfyllelse av kunskapsmål, men kortaste möjliga ST-längd är 60 månader (med BT 66 månader). I ST-utbildningen ingår också en grundläggande psykoterapiutbildning (vilket traditionellt benämndes “steg 1”), liksom vetenskapligt arbete och utvecklingsarbete.
Arbete inom vuxenpsykiatri med sluten- och öppenvård utgör basen för specialisttjänstgöringen. Det är viktigt med tidig erfarenhet inom akutpsykiatri och tvångsvård. En specialisttjänstgöring inom vuxenpsykiatri bör enligt socialstyrelsens målbeskrivning (HSLF-FS 2021:8 & SOSFS 2015:8) innehålla tjänstgöring:
- inom beroendemedicin
- vid enheter som utreder och behandlar äldrepsykiatriska patienter
- inom barn- och ungdomspsykiatri
- vid enheter som hanterar ett osorterat patientklientel
- vid subspecialiserade enheter
Vidare bör tjänstgöring inom angränsande specialiteter ingå i specialiseringstjänstgöringen. Särskilt värdefullt är tjänstgöring inom neurologi samt inom en internmedicinsk specialitet. Tjänstgöring inom allmänmedicin kan helt ersätta den internmedicinska placeringen. Mot slutet av utbildningen bör ST-läkaren vara placerad inom vuxenpsykiatrin så att övergången till det självständiga arbetet som specialist kan underlättas.
-Går jag ST enligt 2015 eller 2021?
I grunden gör alla läkare som gjort AT i dagsläget ST enligt 2015:8, medans läkare som gjort BT skall gå ST enligt 2021:8. I samband med att läkarexamen utan legitimation fasas ut (liksom AT) kommer 2015:8 fasas ut.
Intyg för klinisk tjänstgöring HSLF-FS 2021:8
Intyg för auskultation HSLF-FS 2021:8
Intyg för klinisk tjänstgöring SOSFS2015:8
Intyg för auskultation SOSFS2015:8
2. Kurser
I Socialstyrelsens målbeskrivning framgår att fortlöpande teoretisk utbildning är centralt under ST utbildningen och dessutom obligatoriskt för att uppfylla de delmål som är direkt kopplade till kurser och utbildningar. Några av dessa kurser (akutpsykiatri, psykiatrisk diagnostik, psykiatrisk juridik, psykofarmakologi, beroendelära samt suicidologi) anses grundläggande och det är därför bra om man prioriterar dessa under den första delen av sin utbildning.
ST läkaren behöver således delta i flera kurser under sin specialiseringstjänstgöring, gärna 10-15 stycken under en 5-årsperiod.
Diskutera gärna vidare med din handledare och studierektor om vilka kurser som är lämpligt att prioritera utifrån uppfyllelse av delmål och som är viktiga utifrån dina behov och intressen. Du kan läsa mer om kurser och hur du söker dessa på på www.metiskurser.se och på Socialstyrelsens webbsida om SK-kurser. Andra användbara kurser kan man hitta via www.lipus.se.
Årligen arrangerar STP en nationell konferens för Sveriges ST-läkare där ett antal varierande delmål kan uppnås, för mer information se deras hemsida, stpsykiatri.se.
3. ST-arbeten
Här nedan hittar du konsensusdokument om genomförandet av det vetenskapligt- och utvecklingsarbete.
- SPFs riktlinjer för arbete enligt vetenskapliga principer (uppdaterade 2022)
- SLS rekommenderationer angående lärandemålet medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete under ST
Intyg Delmål STa3. Medicinsk vetenskap HSLF-FS 2021:8
Intyg Deltagande i utvecklingsarbete HSLF-FS 2021:8
Intyg kvalitets- och utvecklingsarbete SOSFS2015:8
Intyg skriftligt (vetenskapligt) arbete SOSFS2015:8
4. Handledare
ST-tjänstgöring sker under handledning. Huvudhandledare utses av chef vid tjänstgöringens början och tid för handledning schemaläggs för såväl ST-läkare som handledare med ca 2 timmar/månad under hela utbildningstiden. Handledaren ska ha specialistkompetens i psykiatri och ha genomgått handledarutbildning. Före varje tjänstgöringsavsnitt gör ST-läkaren och handledaren upp vilka delmål som ska klaras av och som ska kommuniceras till respektive studierektor vid annat verksamhetsområde.
På de olika tjänstgöringsavsnitten ska finnas instruktör (klinisk handledare) som har genomgått handledarutbildning.
HSLF-FS 2021:8 ställer krav på kontinuerligt bedömningsarbete som skall utföras av ansvarig chef, studierektor, formell handledare och klinisk handledare.
Vidare är det fastställt att:
- Bedömningen ska dokumenteras och ligga till grund för det intyg om uppnådd specialistkompetens som ska utfärdas efter fullgjord specialiseringstjänstgöring.
- Bedömningen bör göras med på förhand kända och överenskomna metoder.
- Om bedömningen visar att ST-läkaren inte har uppfyllt kompetenskraven, bör det leda till en åtgärdsplan som omfattar: justeringar i det individuella utbildningsprogrammet, förändringar i verksamhetens utbildningsinsatser, eller tydligare krav på ST-läkarens insatser.
Manual för kliniska handledare 200224
5.Kompetensbedömning
Här presenteras användbara dokument och formulär för kontinuerlig uppföljning av kompetensmålen enligt Socialstyrelsens riktlinjer. Även rekommendationer till läsning för såväl ST-läkare som handledare.
Medsittningsmall Microsoft Word-format
360 graders evaluering – egen bedömning
360 graders evaluering – medarbetarbedömning
360 graders evaluering – artikel av Aspegren 2006
Specialistkollegium (Läkarförbundet)